Om hjärtsvikt

Hjärtsvikt kan ha många olika orsaker men uppstår oftast till följd av en förändrad struktur eller funktion på hjärtat. En påföljd av detta blir att hjärtats förmåga att pumpa ut syrerikt blod till kroppens vävnader och organ blir otillräcklig.

Hjärtsvikt är en sjukdom som uppskattas drabba 2-3% av befolkningen. Det innebär att ca 200 000 personer har hjärtsvikt i Sverige och cirka 40 000 svenskar drabbas av hjärtsvikt varje år. Risken ökar i högre åldrar och i Sverige har cirka 10 procent av personer över 80 år hjärtsvikt.1,2

Kronisk hjärtsvikt en allvarlig sjukdom. Cirka 50 % dör inom fem år, vilket är högre än flera vanliga cancerformer.3

Tidig medicinsk behandling kan minska risken och det är därför viktigt att få vård i tid.4

Orsak

De vanligaste orsakerna till kronisk hjärtsvikt är andra hjärtsjukdomar och högt blodtryck. Hjärtsvikt kan debutera akut, men lika vanligt är ett långsamt smygande förlopp.5

Även sjukdomar utanför hjärtat kan orsaka hjärtsvikt och därför är det viktigt att ställa rätt diagnos och också behandla de underliggande orsakerna.5

Några olika orsaker till kronisk hjärtsvikt:

  • hjärtsjukdom som beror på syrebrist i hjärtats vävnad (med eller utan bakomliggande hjärtinfarkt)
  • högt blodtryck
  • fel på hjärtats klaffar
  • hjärtmuskelsjukdomar 
  • diabetes
  • alkoholmissbruk/alkoholism.

Svårighetsgrader

När diagnosen är klar, klassas hjärtsvikt utefter patientens symtom.

NYHA (New York Heart Association) klassificering anger svårighetsgraden av hjärtsvikt:

Grad Klinisk bild

  1. Nedsatt pumpförmåga utan att patienten märker det.
  2. Symtom vid mer än måttlig ansträngning.
  3. Symtom vid lätt till måttlig ansträngning.
  4. Symtom vid vila. Ökar vid minsta aktivitet.

Sjukdomar med liknade symtom

Exempel på sjukdomar med liknande symtom som vid hjärtsvikt:5,6

  • lungsjukdomar (KOL, astma)
  • lungemboli
  • lunginflammation
  • blodbrist eller blödning
  • övervikt
  • andningsuppehåll under sömn.

Även andra samtidiga sjukdomar är mycket vanliga hos patienter med hjärtsvikt och således är det viktigt att se till hela sjukdomsbilden. Exempelvis har studier visat att ca 19 % av patienterna med KOL, även har hjärtsvikt.7

Behandling

Idag finns behandlingar vid hjärtsvikt som har en bevisad prognosförbättrande effekt, därför är det viktigt att sjukdomen upptäcks tidigt. De flesta personer som har hjärtsvikt kan behandlas med mediciner. I många fall används en kombination av olika läkemedel och vilken behandling just du eller din närstående får är individuellt och bestäms utifrån din situation och dina förutsättningar.

Syftet med läkemedelsbehandlingen är att underlätta hjärtats arbete så att symtomen lindras, så att du slipper sjukhusvård och förlänger livet. Medicinerna gör att livskvaliteten höjs eftersom du orkar betydligt mer.

När läkemedelsbehandling inte fungerar tillräckligt hos patienter med svår hjärtsvikt kan kirurgisk behandling bli aktuell. En operation av hjärtats klaffar, insättning av en pacemaker, eller ett hjälpmedel som får hjärtat att gå med regelbunden rytm igen, kan då fungera som tillägg till den medicinska behandlingen. Även kranskärlskirurgi kan bli aktuellt om hjärtsvikten är orsakad av förträngningar i hjärtats kärl. Vid mycket svår livshotande hjärtsvikt kan vissa patienter även få genomgå en hjärttransplantation. Men det finns en hel del du kan göra för att må bättre.

Referenser

  1. Zarrinkoub et al. 2013 European Journal of Heart Failure (2013) 15, 995–1002 doi:10.1093/eurjhf/hft064
  2. Paren P. et al. European Journal of Heart Failure (2014) 16, 737–742
  3. Mamas MA. et al. European Journal of Heart Failure (2017) 19(9): 1095–1104
  4. Packer M & McMurray JJV. European Journal of Heart Failure (2021) 23: 882–894
  5. Läkemedelsboken 2015
  6. McDonagh T.A. ESC guidelines for the diagnosis and treatment of acute and chronic heart failure. European Heart Journal. 2021 42:3599-3726
  7. Läkartidningen. 2018;115:E4A7